Så, då har vi lyssnat igenom startfältet till på lördag. På förhand känns vissa bidrag ganska klara på olika placeringar. Så här går mina tankar:
Charlotte Perrelli – Klara ABBA-influenser på sina ställen. Pianointrot på deras Mama Mia kommer alla att känna igen. Refrängen låter ungefär som något Kylie Minogue hade kunnat göra för några år sedan. Det är lent och smidigt, men Perrelli har stora förväntningar på sig och lever hon inte upp till dessa kan hon få problem. Andra Chansen känns rimlig.
OPA! – De första fem sekunderna befinner vi oss på en halvmysig grekisk restaurang och väntar in ett glas kallt grekiskt lantvin. Sedan kastas vi in i en svensk version av den grekiska varianten av den svenska Nationalteatern. Ni som är tillräckligt gamla minns. Låter det konstigt? Ja, det gör det. Och det är det. Jumbotips utan tvekan.
Dynazty – Ganska melodiöst med en stark röst. Det här är mer rock än hårdrock, även om det där gitarrsolot – om än väldigt kort – såklart finns med. Det kan mycket väl funka tillräckligt för final, och annars bör Andra Chansen vara given.
Lotta & Chrille – Tänk er att Robbie Williams och Nicole Kidman gått och blivit pensionärer. Jag tänker att så måste det se ut på scenen när de här två drar igång deras version av ”Something stupid”. Refrängen, och framförallt titelfrasen ”Don’t let me down” är så otroligt lik en gammal discosak från slutet av 70-talet (tyvärr kommer jag inte vilken det är just nu). Den sitter direkt och man kan sjunga med första gången man hör den. Bra chans enligt mig, för svenska folket skiter fullständigt i det engelska uttalet. Precis som Lotta och Chrille.
Hanna Lindblad – Lite Hubba bubba- och flickrumskänsla på den här. Alldeles för enformigt, tunt och töntigt för att det ska räcka till mer än möjligtvis en sjätteplats.
Axel Algmark – Håkan Hellström. Ganska medryckande och förhoppningsvis stöds låten upp av lite party på scenen. Femma som bäst.
Lisa Miskovsky – Javisst, det här gillar jag. Klassiska synthtrummor från slutet av 80-talet blandat med ett modernt sound i skön melodi och bra röst. Denna kommer jag nynna på under lördagsförmiddagen. Bra på radio, men förmodligen bara femma här. Synd.
Danny – Vid det här laget kan väl alla o:a med i Swedish House Maffias ”Save the world”. Det här låter likadant. Modernt, och just det moderna har visat sig funka bra tidigare i år. Danny ska vara klar för Globen. Kanske, kanske att han kan ge Loreen en match där.
Oddsen är ute förresten.
//Johan
