Försvunnen norrman & bibeln…

När jag var liten läste jag bibeln från pärm till pärm. Det var mycket jag inte förstod och tyckte var konstigt. Man kan tolka det som står på så många olika sätt. För det finns ju inget direkt facit. Ändå försöker en del kristna hävda att just deras syn på skrifterna är den korrekta. Ibland känns det lite som att motivera sina val i en halvdant spelad pokerhand…

Jag satt äntligen på ett finalbord i helgen. I 2-dagars turneringen Superweekend på kasinot i Göteborg. Under startdagen på lördagen hade jag satt 13 rätt på Stryktipset och redan inkasserat vad som motsvarade ett förstapris, så jag kunde avslappnat spela ut mitt register.

Det inträffade en lustig händelse på finalbordet under dag 2. En norrman dök aldrig upp. Vi funderade på vad som hade hänt? Valde han att vaska några kronor av sina oljemiljoner? Var han så brutalt bakfull att han hade glömt bort att han var vidare till nästa dag? Var pokersuget så stort under lördagen att han sket i att han var tvungen att åka hem till Norge igen? Hade han träffat sin livs kärlek på väg hem under natten och valde att ligga kvar i sängen? Hade han blivit tagen av polis för att ha sprungit näck genom centrum och nu inte fick lämna cellen? Prioriterades en god middag med gamla vänner? Hur som helst, han hade något annat för sig.

Och där satt vi och såg hur hans stack sakta sinade. Då det var åtta priser hamnade vi i ett intressant läge med nio spelare kvar. För norrmannens stack levde fortfarande på bubblan. Och nu räckte det att bordets shortstack foldade i tre varv för att hamna i pengarna. Det var dock inget roligt läge för shortstacken som är en duktig turneringsspelare. Han fick helt enkelt välja mellan att folda sig ner till 1-2 big blinds och ta priset för åttondeplatsen. Eller stoppa in medan han fortfarande hade några marker kvar, riskera att bubbla, men samtidigt öka chansen att vinna turnering.

Jag låg trea i chips och kände mig rätt trygg. Tyckte lite synd om shortstacken som, enligt minspelet som påminde om en 1-åring som käkar citron för första gången, tvingades folda en del riktigt bra händer efter att någon höjt innan honom. ICM-mässigt gjorde han givetvis de korrekta spelen, men det är ändå tufft mentalt att folda bra händer preflopp som man vet är i stor ledning mot motståndarens range.

Varven flöt på. Norrmannens stack led av svält. Han sågs fortfarande inte till. En av bordets rekreationella spelare limpar in i tidig position. Shortstacken tittar på sina kort och stoppar in 3,5 blinds med en min av skräckblandad förtjusning. Och tillägger:
– Jag har det!

Det foldas till moi i big blind. Jag smyger fram KT i hjärter. Min finaste hand hittills på finalbordet. Det kostar mig 2,5 big blind för att syna, så jag synar reflexmässigt. Även limparen synar. Floppen landar T-hög och jag värdebettar tre gator mot limparen. Han betalar av hela vägen. Shortstacken har dock AA som står fint. Men jag går ändå bra plus i potten.

I pausen frågar han mig:
– Jag förstår inte varför du syna med KT. Du vet ju att jag har nöt?

När han ställde frågan så förvandlades vad jag tänkte var en rätt självklar syn till ett tveksamt spel. Jag tänkte nog i min skalle att shortstacken skulle ställa med några fler händer än AA. Troligtvis även KK och QQ, i min vildaste fantasi AK, men det trodde jag nog inte på riktigt. Mot AA har jag nästan 20 procent vinstchans, mot KK lite mindre än 15 procent och QQ drygt 32 procent.

Jag försökte motivera synen med att jag ville spela en sidopott mot spelaren som limpade då jag lirat mot honom under hela turneringen, hade koll på hans limprange, och att han synat av mig light flera gånger (tyvärr korrekta syner då jag varit ute på tåg).

Det kan ha varit en efterhandskontruktion för att det nu gick precis som jag hoppades och jag fick betalt. Jag vet inte. Kanske tänkte jag inte igenom situationen tillräckligt. Trots att jag inte hade en aning om jag hade rätt eller ej så försökte jag ändå rädda ansiktet med ett försvarstal. Jag fick en nick till svar och det kändes som mitt ”speech” gick fram.

Det är det fina med poker, man kan nästan motivera vilka spel som helst. Om de inte är matematisk och spelteoretiskt korrekta går det ofta att kontra med den specifika situationen på bordet. Kanske var det väldigt aggressivt, eller så satt där en jättefisk som man visste att det gick att få extremt bra värde från. ”Det var en speciell situation.”

Då kom jag att tänka på bibeln. Och på homosexualitet faktiskt. (Ja, jag kanske är den enda i världen som hade gjort den tankeövergången.)

Den kristna högern säger ofta att homosexualitet är fel. För det står i bibeln, någonstans i tredje Mosebok. Bibeln har väldigt många sidor. Men de väljer ändå att peka på några enstaka meningar av de hundratusentals som finns och gör dem väldigt viktiga. Samtidigt käkar de både skinkmacka och skaldjur. Trots att det också är omnämt i tredje Moseboken som något förbjudet. Jag har aldrig sett någon kristen radikaltant gå ut och förkasta att folk drar i sig en skaldjursplatå?

Om man frågar dem om det så kommer det garanterat ett försvarstal. ”Man måste se till den speciella situationen.” Skinkmacka är helt ok idag…

Som om de analyserade en pokerhand.

Det är alltid lättare för folk som har lätt att motivera saker att framföra sina åsikter. Men det betyder inte att de har rätt oftare.

De kanske inte ens är säkra på att de har rätt själva, de vill bara att andra ska tro att de har det.

I övrigt gick finalbordet kallt och jag förlorade med tvåpar mot högre tvåpar, för att sedan springa in i KK med 99 och AA med AQ. Slutade sjua. Jag skulle kunna försöka motivera mina spel på finalbordet som korrekta, perfekta, och skylla på otur.

Men ingen skulle ändå tro mig nu…

/ dybban

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *