Inlägg

Svenska Spels hållbarhetschef: Kommer spelansvar att få kosta?

spelansvar kostar

Zenita Strandänger, hållbarhetschef på Svenska Spel: ”Det blir bättre för problemspelarna på en licensmarknad endast om spelbolagen agerar etiskt och inte försöker hitta luckor och kryphål. Vi vet att spelansvar kostar, exempelvis kan det handla om att behöva välja bort bonus- och VIP-program. Kommer spelbolagen att prioritera etiken framför intäkterna?”

Vi har alla längtat efter att det ska bli ordning och reda på spelmarknaden. Frågan är – kommer det att bli det nu? Efter att spelutredningen har presenterats säger alla aktörer att de är nöjda, och då blir jag och fler med mig lätt misstänksamma: Kan det verkligen vara så bra?

Enligt mig blir det totala konsumentskyddet bättre endast om bolagen som får licens agerar etiskt och inte försöker hitta luckor och kryphål. Vi vet att spelansvar kostar, exempelvis kan det handla om att behöva välja bort bonus- och VIP-program. Kommer dessa bolag att anpassa sig och och prioritera etiken framför intäkterna?
Ni som läser detta har säkerligen hört radiodokumentären Casinomiljarderna. Annars: Gör det!

Spelarna kommer troligen att uppleva ökad trygghet till följd av att ett flertal spel kommer att erbjudas i reglerad form. Spelbolagen kommer att behöva ta hand om såväl stora som små utmaningar och alla kommer att ha att göra. Svenska Spels nuvarande nivå av spelansvar går visserligen generellt längre än vad som föreslås av spelutredningen, men även vi kommer att behöva göra en del anpassningar.

Jag är nöjd att både obligatorisk budget och omsorgsplikt om spelarna finns med i spelutredarens förslag. Obligatorisk budget på onlinespel har vi haft sedan 2008 och det är något som vi sett har en effekt. Det tvingar kunderna att tänka till: Hur mycket har jag egentligen råd att spela för? Hur mycket vill jag maximalt spela för?

I den bästa av världar skulle jag önska att kunden kunde sätta en totalbudget för allt spelande i Sverige – då kan vi verkligen prata om helhet för konsumentskyddet! – men jag förstår utmaningarna med att få till det. Spelmarknaden kanske blir mogen att ta itu med det om några år.

När det gäller omsorgsplikten, så kommer vi nu att få kontakta de kunder som uppvisar risk eller problem med sitt spelande. Det gör mig glad. Tidigare har vi varit förhindrade att göra det, då det stridit mot Datainspektionens krav på integritetsskydd.

I Norge kontaktar Norsk Tipping redan sina kunder med framgång och hittills har man sett både en god effekt och att kunden uppskattar omtanken. I framtiden kan detta innebära bättre individanpassat spelansvar – men vi får se upp så det inte används i fel syfte!

I mina och mina kollegors möten med spelberoendeföreningar runt om i landet hör vi tyvärr fortfarande om fall där personer som stängt av sig eller uppvisat indikationer på problemspel blir kontaktade av spelbolagen med erbjudanden om extra bonus eller andra lockbeten för att få dem att spela igen. De ska självklart bara erbjudas hjälp och vägledning till att få bukt med sina problem!

Det jag särskilt saknar i spelutredningen är ett par åtgärder som vi vet har effekt på problemspelarna:  ett tak för återbetalningsprocenten per produktkategori, ett bonusförbud – eller åtminstone ett bonustak – och begränsningar i spelbolagens VIP-program.  När konsultföretaget Ramböll gjorde en oberende effektmätning av spelansvarsåtgärder, så visade det sig att det var just risk- och problemspelare som var mest intresserade av bonusar.

Det finns heller inga förslag på restriktioner kring marknadsföring av spel, anpassat efter spelets risknivå. Vi vet till exempel att Vegas är ett spel med förhöjd risk för problemspelande. Därför marknadsför vi inte Vegas alls från Svenska Spel.

Och om nu Vegas är ett riskspel – vad är då nätkasino? Senaste kvartalet gjordes det nätkasinoreklam för 478 miljoner kronor enligt TNS/Sifo. Nästan en halv miljard på ett kvartal. Hur påverkar det de spelare som ligger i riskzonen?

ZENITA STRANDÄNGER
Hållbarhetschef, Svenska Spel

Ny spelreglering måste skydda konsumenterna

spelalagom

Nya spelalagom.se gör det ännu lättare att snabbt testa sina spelvanor och få tips på vad man kan tänka på för att hålla sitt spelande på en lagom nivå. Den vänder sig även till anhöriga till personer med spelproblem, liksom till en bredare allmänhet som vill förstå mer om spelandets psykologi.

Nu i dagarna har vi på Svenska Spel lanserat en modernare version av vår Spela Lagom-sajt. Jag hoppas att alla våra kunder ska hitta dit. Sajten spelalagom.se är frikopplad från vår spelsajt och fungerar som resurs för alla som vill eller behöver veta mer om problemspelande.

spelalagom.se går det att snabbt testa sina spelvanor och få tips på vad man kan tänka på för att fortsätta hålla sitt spelande på en lagom nivå. Den som upplever problem med sitt spelande hittar information om hur man kan få hjälp. Anhöriga och ”normalspelare” finner svar på vanliga frågor och får hjälp att identifiera missbrukssignaler. Den breda allmänheten hittar material om spelandets psykologi och hur Svenska Spel arbetar för att motverka problemspel.

När vi och andra spelbolag berättar om vårt arbete mot spelmissbruk anklagas vi ibland för dubbelmoral. Eftersom vi säljer och marknadsför spel, så menar kritikerna att det inte är trovärdigt när vi pratar om ansvarstagande. Visst är den balansgången ibland en utmaning, men jag lovar att vi tar vårt ansvar på yttersta allvar. I ett tidigare blogginlägg beskrev jag mer i detalj hur vi på Svenska Spel arbetar med frågan. Tillsammans med SPER (Spelbranschens Etiska Råd) har vi skapat gemensamma riktlinjer för marknadsföring och en gemensam standard för spelansvar.

Låt oss samtidigt hålla en sak i minnet. För de allra flesta människor är spel bara förströelse, underhållning och en stunds spänning. Första delen av Måns Mosessons intressanta P1-dokumentär Casinomiljarderna hävdade i förbigående att svenska staten lärde folket att spela, men de äldsta fynden av tärningar i vårt land är från 200-talet. De första organiserade lotterierna i Sverige hölls runt 1690. Kortspel blev populärt här ett par århundraden tidigare. Hela Dramaten-byggnaden i Stockholm är finansierad av ett lotteri.

Spel är ett mänskligt fenomen som förekommit i alla tider och i alla världsdelar. Svenska Spels föregångare Tipstjänst och Penninglotteriet kom delvis till för att stävja ett växande problem med att oseriösa personer drog igång lotterier och vadhållning helt bortom all kontroll. Nu som då behöver man säkra att spel om pengar genomförs på tryggt och säkert sätt av seriösa aktörer. Spelarna måste kunna lita på att allt går rätt till. I en digital värld är det därför välkommet med ett licenssystem där alla aktörer vet vilka regler som gäller. Vi ska sälja spel, men också göra vårt bästa för att våra kunder inte ska spela för mer än de har tänkt sig. Helt enkelt att de spelar lagom.

Därför behöver konsumentskyddet vara ledstjärnan för det kommande licenssystemet. Visst ska man på en konkurrensutsatt marknad kunna marknadsföra sina produkter, men för produkter som bedömts ha en förhöjd risk för problemspelande bör en framtida spelreglering innehålla särskilda restriktioner när det gäller både marknadsföring och produktutformning. Överhuvudtaget bör all marknadsföring av spel vara måttfull.

Det är nu min förhoppning att samtliga aktörer på en kommande svensk licensmarknad kan komma överens om gemensamma riktlinjer där omtanke om kundernas hälsa sätts framför intäktsmaximering. Ansvar måste alltid gå före vinst.

LENNART KÄLL
vd, Svenska Spel

 

 

 

 

”Casinomiljarderna” väcker frågor kring spelreklamen

spelreklam

”Casinomiljarderna”, Måns Mosessons högintressanta radiodokumentär  om spelbranschen och ”de svenska guldgrävarna på Malta” är en resa in i en värld av lockerbjudanden och beroendetriggande speldesign. Finns på P1 Dokumentärs hemsida och som podd.

Måns Mosesson är en flerfaldigt prisbelönt radioreporter som vann Stora Journalistpriset så sent som 2014 för sin P1 dokumentär-serie Rädda Sverige. Nu granskar han spelbranschen och ”de svenska guldgrävarna på Malta” i två timslånga radiodokumentärer med titeln Casinomiljarderna. Första avsnittet sänds i P1 på söndag morgon 8:05, men programmet finns redan ute på P1 Dokumentärs hemsida och som podd.

Jag har lyssnat på dokumentären, som går att höra här. Den är oavbrutet intressant och mycket gripande. I programmet möter vi bland annat ”Carro”, som lockas in i nätcasinovärlden genom free-spins, bonusar och kundlojalitetsprogram, men snart har spelat bort det sparkapital hon har samlat ihop för att skaffa sig en egen lägenhet.

Programmet väcker många viktiga frågor kring marknadsföring och utformning av spel och vilket ansvar spelbolagen tar – eller inte tar – för sina kunder. Inget spel om pengar är helt utan risk, inte heller de som kommer från Svenska Spel. Men som spelbolag kan och bör man göra så gott man kan för att spelarna inte ska utveckla spelberoende. Så hur marknadsför vi på Svenska Spel våra produkter?

För att agera rätt, så utgår vi alltid från en riskbedömning där spelarens hälsa sätts i centrum: Hur hög risk är det att spelet i fråga kan trigga ett beroendebeteende? Detta gör vi med hjälp av verktyget GamGard, ett system som utvecklats av ett 20-tal internationella forskare i samarbete med före detta problemspelare och personer med erfarenhet av spelberoendebehandling.

GamGard bedömer ett spel och dess utformning utifrån tio olika kriterier. Det handlar bland annat om saker som vinståterbetalningsnivå (ju högre återbetalning, desto större risk) och naturliga pauser, design/effekter som ger upplevelsen av att man är ”nära att vinna” eller en illusion av att spelaren har en möjlighet att påverka utfallet mer än vad som faktiskt är fallet.

I fall ett spel har bedömts ha förhöjd risk för problemspelande så vidtar vi från Svenska Spels sida en rad åtgärder. Dels handlar det om att utveckla verktyg så att kunden själv kan sätta sina gränser, dels handlar det om begränsningar kring kundkommunikation och marknadsföring.

Vegas är till exempel ett rött spel enligt GamGard. Därför kräver vi av alla som vill spela Vegas att de sätter en obligatorisk budget för tid och pengar. Och framför allt: Vi marknadsför inte produkten. Detsamma gäller exempelvis slots-maskinerna på Casino Cosmopol.

I andra änden av skalan hittar vi spel som Stryktipset, Lotto, Keno etc, de som GamGard bedömer som så kallade ”gröna spel” med minimal risk för problemspelande. Med låg beroenderisk behövs inte samma återhållsamhet kring marknadsföringen. Det är stor skillnad på spel och spel. Därför är det viktigt att alla aktörer riskklassificerar sina produkter enligt en modell likt GamGard – vilket även är en central fråga i den pågående spelutredningen.

Nu är förstås inget system hundraprocentigt effektivt. I en perfekt värld, så skulle inte en enda spelare hos oss få problem. Men det är en utopi. Däremot vet jag att vi gör vårt bästa för att så få som möjligt ska behöva hamna i den situationen. Och jag är övertygad om att det är till stor hjälp om riskfyllda spel marknadsförs restriktivt – eller inte alls!

Detta är något jag både hoppas och tror att den pågående spelutredningen kommer att titta på. Den naturliga utgångspunkten för en framtida spelreglering måste vara att skydda konsumenterna från att utveckla spelberoende. Frågan om marknadsföring av högriskspel är därför en av flera viktiga frågor som utredaren Håkan Hallstedt har att ta ställning till.

LENNART KÄLL
vd, Svenska Spel