Inlägg

Att andra vill ha våra spel är det bästa betyg vi kan få

Lennart Käll

Vd Lennart Käll: ”Det är naturligt att olika aktörer sneglar på några av Sveriges starkaste varumärken. Men vi planerar inte för något annat än att de här spelen kommer att drivas av Svenska Spel även fortsättningsvis. Det finns skäl till att de här varumärkena över tid har vuxit sig så starka.”


Det känns märkligt att skriva att hösten är här när vädret säger något helt annat. Men på Svenska Spels kontor är det ändå tydligt att en ny säsong har dragit igång. Igår hade vi vår stora höstkonferens i Solna och om bara någon vecka möts hela spelbranschen på 25-årsjubilerande Spelakademin i Visby.

Nu blickar vi framåt, nya initiativ sjösätts och planer skrivs med målet att stå starka även i framtiden. Det vi framför allt diskuterar är hur Svenska Spel kan ge kunderna – alla våra kunder – en ännu bättre upplevelse. Parallellt pågår en spelutredning som kan komma att ändra på förutsättningarna. Ingen inom branschen vet säkert vad Håkan Hallstedts arbete kommer att utmynna i, en ovisshet som resulterat i några intressanta utspel under sommaren.

Postkodlotteriet har deklarerat att de skulle vilja köpa våra populära nummerspel Lotto, Triss och Keno. Svenska Fotbollförbundet har yttrat till spelutredningen att man, om förutsättningarna för sponsringssamarbetet med Svenska Spel förändras, är beredda att överta Stryktipset och våra andra poolspel. Det är naturligt att olika aktörer sneglar på några av Sveriges starkaste varumärken. Men vi planerar inte för något annat än att de här spelen kommer att drivas av Svenska Spel även fortsättningsvis. Det finns skäl till att de här varumärkena över tid har vuxit sig så starka. På Svenska Spel har vi under många år byggt upp en svårslagen samlad kompetens när det gäller allt från produktutveckling och transaktionssystem till marknadsföring och distribution. Vi har byggt upp de här varumärkena från grunden. Vi känner våra kunder.

Att andra företag och organisationer visar ett sånt intresse för produkterna är i själva verket det bästa betyg vi kan få.
Jag skulle vara mer bekymrad om ingen annan aktör sneglade på våra varumärken.

Under sommaren har också Unibets VD Henrik Tjärnström gett sig in i den spelpolitiska debatten. I en artikel i Dagens Industri lyfte han fram hur viktigt det är att spelbranschen diskuterar självreglering när det gäller bland annat marknadsföring. Vi är helt ense där. Om inte branschen på egen hand kan enas kring en ansvarstagande marknadsföring, så kommer regelverket att sättas via lagstiftning – en lagstiftning som har en utmaning i att kunna hålla jämn fart med den digitala utvecklingen. Spelbolagen måste ha utrymme att agera när en ny situation uppkommer, inte minst för att skydda kunder som är i riskzonen för spelproblem.

En annan fråga som är konstant aktuell för spelbranschen är självklart den om matchfixning. Då vi anordnade ett seminarium om detta under Almedalsveckan var det näst intill fullsatt, ett tecken på hur allt fler har fått upp ögonen för frågan. Också här måste alla seriösa bolag samarbeta för att försvåra för fifflarna och fuskarna. Utredare Hallstedt poängterade i ett blogginlägg för ett tag sedan att även EU-rätten kommer att kräva tydliga regler om matchfixning. Det är alltså inte bara en nationell fråga.

Kort sagt: Det kommer att bli en fantastiskt spännande höst och vinter! Jag ser fram emot många spänstiga debatter och diskussioner i en konstruktiv anda.

LENNART KÄLL
vd, Svenska Spel

 

 

 

 

Kompetensen talar för Gotland

DQ6Q6693

”Svenska Spel har under lång tid målmedvetet byggt upp en modern, kompetensstark organisation i Visby. Här finns nu bland annat stora delar av vår IT-struktur och många av våra IT-specialister och digitala experter. Detta är något man rimligen måste beakta, oavsett hur man ser på Svenska Spels roll i ett kommande licenssystem.”

Regionledningen på Gotland känner oro över vad som kommer att hända med arbetstillfällena på Svenska Spel vid ett licenssystem och har därför lämnat in en skrivelse till regeringens spelutredare, Håkan Hallstedt, för att lyfta den regionalpolitiska aspekten.

Det är självklart glädjande att regionstyrelsen visar så stort engagemang för Svenska Spel. Det är också naturligt att regionen oroar sig för företaget, då Svenska Spel är en betydande arbetsgivare på Gotland och viktiga ur ett samhällsperspektiv. Men jag vill ändå poängtera att den arbetsmarknadspolitiska aspekten inte ingår i den pågående spelutredningens direktiv.

Utredarens nog så komplexa uppgift är att föreslå ett attraktivt licenssystem med lika villkor för alla aktörer och högt konsumentskydd – inte att ta ställning till var olika arbetstillfällen ska placeras. Ingen vet i nuläget hur ett framtida licenssystem kommer att påverka Svenska Spel eller arbetstillfällena på Gotland.

Sedan ska sägas att även Svenska Spel har lyft gotlandsfrågan i en skrivelse till Hallstedt. Men då handlar det om ett affärsperspektiv.

Vid sammanslagningen mellan Penninglotteriet och Tipstjänst 1997 poängterade riksdag och regering betydelsen av att det på båda orterna – Visby och Sundbyberg – skulle finnas högkvalificerade uppgifter. Detta har inneburit att Svenska Spel under lång tid målmedvetet byggt upp en modern, kompetensstark organisation i Visby. Här finns nu bland annat stora delar av vår IT-struktur och många av våra IT-specialister och digitala experter. Detta är något man rimligen måste beakta, alldeles oavsett hur man ser på Svenska Spels roll i ett kommande licenssystem.

Det kan nog finnas anledning att återkomma till frågan längre fram, men jag är övertygad om att Svenska Spel kommer att finnas kvar på Gotland – av strikt kompetensmässiga skäl, inte till följd av någon regionalpolitisk tilldelning.

Men låt oss först se vad spelutredningen kommer fram till.

LENNART KÄLL
vd, Svenska Spel

 

”Casinomiljarderna” väcker frågor kring spelreklamen

spelreklam

”Casinomiljarderna”, Måns Mosessons högintressanta radiodokumentär  om spelbranschen och ”de svenska guldgrävarna på Malta” är en resa in i en värld av lockerbjudanden och beroendetriggande speldesign. Finns på P1 Dokumentärs hemsida och som podd.

Måns Mosesson är en flerfaldigt prisbelönt radioreporter som vann Stora Journalistpriset så sent som 2014 för sin P1 dokumentär-serie Rädda Sverige. Nu granskar han spelbranschen och ”de svenska guldgrävarna på Malta” i två timslånga radiodokumentärer med titeln Casinomiljarderna. Första avsnittet sänds i P1 på söndag morgon 8:05, men programmet finns redan ute på P1 Dokumentärs hemsida och som podd.

Jag har lyssnat på dokumentären, som går att höra här. Den är oavbrutet intressant och mycket gripande. I programmet möter vi bland annat ”Carro”, som lockas in i nätcasinovärlden genom free-spins, bonusar och kundlojalitetsprogram, men snart har spelat bort det sparkapital hon har samlat ihop för att skaffa sig en egen lägenhet.

Programmet väcker många viktiga frågor kring marknadsföring och utformning av spel och vilket ansvar spelbolagen tar – eller inte tar – för sina kunder. Inget spel om pengar är helt utan risk, inte heller de som kommer från Svenska Spel. Men som spelbolag kan och bör man göra så gott man kan för att spelarna inte ska utveckla spelberoende. Så hur marknadsför vi på Svenska Spel våra produkter?

För att agera rätt, så utgår vi alltid från en riskbedömning där spelarens hälsa sätts i centrum: Hur hög risk är det att spelet i fråga kan trigga ett beroendebeteende? Detta gör vi med hjälp av verktyget GamGard, ett system som utvecklats av ett 20-tal internationella forskare i samarbete med före detta problemspelare och personer med erfarenhet av spelberoendebehandling.

GamGard bedömer ett spel och dess utformning utifrån tio olika kriterier. Det handlar bland annat om saker som vinståterbetalningsnivå (ju högre återbetalning, desto större risk) och naturliga pauser, design/effekter som ger upplevelsen av att man är ”nära att vinna” eller en illusion av att spelaren har en möjlighet att påverka utfallet mer än vad som faktiskt är fallet.

I fall ett spel har bedömts ha förhöjd risk för problemspelande så vidtar vi från Svenska Spels sida en rad åtgärder. Dels handlar det om att utveckla verktyg så att kunden själv kan sätta sina gränser, dels handlar det om begränsningar kring kundkommunikation och marknadsföring.

Vegas är till exempel ett rött spel enligt GamGard. Därför kräver vi av alla som vill spela Vegas att de sätter en obligatorisk budget för tid och pengar. Och framför allt: Vi marknadsför inte produkten. Detsamma gäller exempelvis slots-maskinerna på Casino Cosmopol.

I andra änden av skalan hittar vi spel som Stryktipset, Lotto, Keno etc, de som GamGard bedömer som så kallade ”gröna spel” med minimal risk för problemspelande. Med låg beroenderisk behövs inte samma återhållsamhet kring marknadsföringen. Det är stor skillnad på spel och spel. Därför är det viktigt att alla aktörer riskklassificerar sina produkter enligt en modell likt GamGard – vilket även är en central fråga i den pågående spelutredningen.

Nu är förstås inget system hundraprocentigt effektivt. I en perfekt värld, så skulle inte en enda spelare hos oss få problem. Men det är en utopi. Däremot vet jag att vi gör vårt bästa för att så få som möjligt ska behöva hamna i den situationen. Och jag är övertygad om att det är till stor hjälp om riskfyllda spel marknadsförs restriktivt – eller inte alls!

Detta är något jag både hoppas och tror att den pågående spelutredningen kommer att titta på. Den naturliga utgångspunkten för en framtida spelreglering måste vara att skydda konsumenterna från att utveckla spelberoende. Frågan om marknadsföring av högriskspel är därför en av flera viktiga frågor som utredaren Håkan Hallstedt har att ta ställning till.

LENNART KÄLL
vd, Svenska Spel