Inlägg

Vår bransch måste tåla att granskas

spelbranschen

Spelbolagen måste kunna erbjuda svenska folket de spel som dagens kunder förväntar sig, men konsumentskyddet ska komma i första hand. Det som framkom i måndagens Kalla fakta slår mot hela spelbranschens anseende.


I dag presenterar vi Svenska Spels delårsrapport för januari-september. Vår position är fortsatt stark och vi visar att vi kan kombinera tillväxt med ett starkt spelansvar. Nettospelintäkterna ökade tredje kvartal, försäljning via mobilen växer ca 50% och allt fler kunder väljer att frivilligt stänga av sig från spel när de märker att spelandet blivit problematiskt.

Rapporten presenteras dock i skuggan av Kalla Faktas granskning av delar av spelbranschen. I måndagens program visas hur en fiktiv kund ringer upp ett antal spelbolags kundtjänster. Trots att ”kunden” uppvisar tydliga tecken på spelproblem, är det endast ett av fem bolag som i samtalet med kunden försöker motverka ytterligare spelande. Kundtjänsternas sätt att agera väcker många frågor och programmet har fått stor medial uppmärksamhet.

Jag tänker inte recensera konkurrenter, vi kan bara konstatera att det som framkom i Kalla fakta bidrar till att ytterligare försämra spelbranschens redan dåliga anseende hos allmänheten. Det är ett problem som berör oss alla.

Som spelbolag och bransch ska vi tåla den här typen av granskningar. Svenska Spel har varit satt under lupp ett stort antal gånger och det har lett till att vi kunnat bottna i olika problematiska frågor. Inte sällan blir journalistiska granskningar ögonöppnare som resulterar i att brister i verksamheten åtgärdas. Ingen organisation är ofelbar, inte heller Svenska Spel.

Jag vet att det har blivit något av ett standardsvar att storföretag säger att de ska ”se över sina rutiner” vid olika avslöjanden, men ofta är det just detta som krävs. Det har brustit i något led, information har inte nått fram. Ibland krävs mer djupgående åtgärder. Utan en ständig strävan efter förbättring, så kommer inte spelbranschen att kunna förbättra sitt anseende. Jag är övertygad om att detta är något som medlemmarna i såväl Spelbranschens riksorganisation SPER som Branschorganisationen för Onlinespel BOS kan skriva under på.

Kalla Faktas granskning uppehåller sig helt kring nätkasino, en spelform som även Svenska Spel ansökt om att få anordna. Svenska Spel tror inte på förbud. Spelbolagen måste kunna erbjuda svenska folket de spel som dagens kunder förväntar sig och jag är helt övertygad om att det som spelbolag går att erbjuda nätkasino, även med högt ställda mål för spelansvaret. Som ett första steg säger vi nej till VIP-program och free-spins.

I efterdebatten till Kalla Fakta har flera personer lyft fram Svenska Spels Vegas som ett annat spel med förhöjd risk för spelberoende. Det är korrekt – Vegas är ett så kallat ”rött spel”. Och just av detta skäl, så marknadsför vi inte Vegas mot kund och kräver att alla spelare sätter obligatoriska gränser i såväl belopp som tid för att kunna spela.

I vårt remissvar till spelutredningen, så är riskklassificering av spel en av de saker vi trycker hårdast på. Licens för högriskspel bör villkoras med striktare spelansvarsåtgärder och marknadsföringsrestriktioner. Konsumentskyddet måste gå i första hand.

När jag ändå är inne på ämnet spelreklam: I veckan fastslog Högsta Förvaltningsdomstolen att svenska mediabolag inte kan sända eller visa spelreklam från spelbolag utan tillstånd att verka i Sverige. Jag har tidigare påtalat behovet av att främjandeförbudet respekteras fram tills dess att vi har en licensmarknad på plats. Min uppfattning i denna fråga står fast. Det är en självklarhet att gällande svensk lag ska följas fram till dess att ny spellagstiftning är på plats. Jag kommer med intresse att följa vilka effekterna blir av utslaget i Högsta Förvaltningsdomstolen.

LENNART KÄLL
vd Svenska Spel

 

Vad är måttfull marknadsföring?

spelreklam

Reklamen för spelbolag är omfattande och möter dig nästan överallt. I Spelutredningen föreslås bara några få grundläggande krav på marknadsföringen: Reklamen ska vara måttfull. Men vad räknas som måttfull reklam? Den frågan är öppen för tolkningar.

Idag är reklamen från olika spelbolag omfattande och möter dig nästan överallt – i TV, i radio, på nätet och i tidningar. Ofta lockar spelbolagen med stora jackpotbelopp och bonusar som nästan låter för bra för att vara sanna. Reklamens innehåll ligger ofta långt ifrån de krav och begränsningar som gäller för Svenska Spels marknadsföring. Frågan är då hur spelreklamen kommer att påverkas av den omreglering som nu föreslås?

Redan idag gäller enligt lotterilagen att måttfullhet ska iakttas vid marknadsföring av spel. Denna bestämmelse infördes 1 januari 2016 och omfattar all spelreklam som vänder sig till svenska konsumenter. Men de spelbolag som idag inte omfattas av svensk reglering kan i praktiken utforma sin reklam som de vill, särskilt som tv-kanalerna de gör reklam i sänder från utlandet och därmed inte heller går att reglera genom svensk lagstiftning. Frågan är vad som kommer att hända när marknaden öppnas upp för licens och fler spelbolag kommer att agera med licens på den svenska marknaden?

Enligt utredningens förslag kommer den framtida spellagen att innehålla några få grundläggande krav på marknadsföringen. Reklamen ska fortfarande vara måttfull och det ska inte heller vara tillåtet att rikta sig särskilt till barn eller ungdomar. Nytt är att det kommer att krävas att samtliga bonusvillkor redovisas klart och tydligt och att bonusar inte får anpassas till de individuella spelarnas beteenden, dvs riktade bonuserbjudanden mot exempelvis VIP-kunder kommer inte att vara tillåtet. I princip är det allt som spelutredningen föreslår ska regleras i lag.

Vad tycker då Svenska Spel om förslaget? Vi är positiva till att det i lag uppställs grundläggande krav, men menar också att tillämpningen av kravet på måttfull marknadsföring åtminstone inledningsvis kommer att skilja sig mellan de olika spelföretagen. Vad är måttfullt och vad är inte måttfullt? Praxis från domstol kommer därför att bli betydande för hur kravet ska tolkas och tillämpas.

Vi påpekar också i vårt remissvar att för att säkerställa ett högt konsumentskydd måste det finnas särskilda krav på marknadsföring av mer riskfyllda produkter. Sådana begränsningar bör införas i de föreskrifter som Spelmyndigheten ska ta fram och som ska komplettera lagen.

Om så kommer att ske, vet vi dock inte än då föreskrifterna inte är klara. Oavsett vad Spelmyndigheten kommer att reglera vad gäller marknadsföring, måste lika villkor gälla för spel med likvärdig risk. Det bör alltså inte finnas särskilda marknadsföringsvillkor för Svenska Spel om inte lika villkor och begränsningar gäller för andra aktörer som erbjuder samma typ av spel med likvärdig risk. Detta är enligt vår mening en förutsättning för att uppnå lika villkor på marknaden.

Exakt hur den nya omregleringen kommer att påverka spelreklamen beror i slutändan på hur ansvarsfulla aktörerna väljer att vara och hur aktiv tillsynen över marknadsföringen kommer att vara. Det återstår att se!

ANN NORGREN
bolagsjurist, Svenska Spel

Framtidens spelmarknad: Mindre spelreklam och mindre sponsring

spelreklam

Vid en legal licensmarknad kan spelbolagen annonsera hos alla mediaaktörer. Om spelbranschen flyttar en del av sina reklaminvesteringar till andra kanaler – bl a till Facebook och Youtube – så kan det bli problematiskt för mediahusen. Det är inte heller säkert att spelbranschen kommer att satsa mer på idrottssponsring. Framför allt kan breddidrotten få det tufft, menar Martin Sundberg, mediachef på Svenska Spel.

Många har förundrats över mängden spelreklam i TV, i tidningar och internet som vi översköljs med – och visst måste det vara mer nu än någonsin? Det stämmer. TNS/Sifo RM:s sammanställning av reklaminvesteringar visar att 2016 omsattes nästan 3,6 miljarder kronor brutto. Då inkluderar det ändå inte internet, som är en väldigt viktig marknadsföringskanal för spelbolagen.

Spelbranschens reklaminvesteringar har sedan 2011 ökat i snitt med 22% varje år. 2014 var ökningen över 60% jämfört med året innan!

Av de totala investeringarna 2016 kom 68% från spelbolag som idag saknar tillstånd att agera och marknadsföra sig i Sverige. Det är en uppseendeväckande hög andel som tydligt visar att främjandeförbudet – lotterilagens förbud mot att bl a publicera annonser för spelverksamhet som arrangeras utomlands – inte har fungerat. Även om det finns mediahus som efterföljer förbudet, så är de nu i klar minoritet.

Men en framtida licensbaserad spelmarknad kommer att ge oss en jämlik spelplan på många sätt. Det är något som vi välkomnar.

Gällande köpt reklam så kommer alla mediekanaler vara tillgängliga för licensierade bolag. Detta kommer främst att märkas på TV4, Facebook och Google (inklusive Youtube). Men det kommer inte att bli någon påtaglig förändring för konsumenterna, eftersom främjandeförbudet ändå har efterlevts så dåligt.

Förhoppningsvis kommer konsumenten ändå att märka en skillnad i marknadsföringen, då vi tror på en självsanering i branschen där det blir mindre vanligt med ”bonus”, ”free-spins” och andra tveksamma budskap som agerar inkastare till spelbolagen. Jag hoppas på renare och mer sanningsenliga budskap.

För massmedierna innebär samtidigt en legal licensmarknad ökad konkurrens om reklamintäkterna från fler mediaaktörer. Jag bedömer att vissa stora mediahus idag får upp till 15-20% av sina intäkter från spelbolagens marknadsföring. Om spelbolagen nu flyttar en del av sina reklaminvesteringar till andra kanaler, så kan detta visa sig problematiskt för mediahusen.

Och det finns annat som påverkar. Jag räknar med att det kommer att ske en viss konsolidering av spelbolagsmarknaden, med bolagsuppköp. Det, i kombination med att de framtida licensbolagen ska betala 18 procent i skatt, kan leda till åtstramningar när det gäller spelbranschens reklaminvesteringar. Det är också troligt att andra investeringsbehov kommer att väga tyngre än reklamköp, t ex kan de nya licensbolagen behöva satsa på att etablera närvaro hos fysiska ombud.

Detta gäller även sponsringen. Då det gäller idrottssponsring, så har främjandeförbudet fungerat relativt väl (det stora undantaget är väl SHL, som 2016 skrev sponsringsavtal med ett spelbolag som i nuläget saknar svenskt tillstånd). Jag vet att många inom idrotten nu hoppas på att en kommande licensmarknad ska leda till ökad idrottssponsring och uppdrivna avtalssummor. Men denna typ av marknadsföring riskerar att få stå tillbaka för det jag redan nämnt: ökade satsningar på sociala medier, ombudsetablering. Lägg till detta att spelbolagen kommer att ha aktieägarnas vinstkrav på sig även när skattesatsen blir 18-procentig. Det gör att förbunden och idrottslagen snarare kommer att behöva leva med lägre investeringar, framför allt riskerar detta att drabba breddidrotten.

Min sammanfattning blir således att vi kan räkna med större konkurrens om annonsmarknaden mellan mediehusen, en förväntad konsolidering av spelbolagen och prioritering av andra investeringar kommer troligen att leda till minskade reklamköp från spelbranschen, spelbolagen kommer att rensa upp i annonsbudskapen och idrottens förhoppningar om ökade sponsringsintäkter kan komma att grusas.

MARTIN SUNDBERG
Mediachef, Svenska Spel

 

 

 

Spelbranschen breddar perspektiven: SPER blir branschorganisation

SPER blir branschorganisation för spelbranschen

Svenska Spels VD Lennart Käll blir den förste ordföranden i Spelbranschens Riksorganisation, en ombildning av SPER (Spelbranschens etiska råd). Här kommer stora och små svenska spelbolag att jobba tillsammans mot oetisk spelreklam, för mer forskning och ta gemensamt ansvar för marknadens utveckling.

Nu får spelbranschen en ny branschorganisation. I Spelbranschens Riksorganisation kommer stora och små svenska spelbolag att jobba tillsammans mot oetisk spelreklam, för mer forskning och tillsammans ta ett gemensamt ansvar för marknadens utveckling.

I slutet av förra året berättade Spelbranschens Etiska Råd (SPER) om ambitionerna att ombildas till branschorganisation. Idag klubbades beslutet igenom. Samtidigt har jag också fått uppdraget som ordförande vilket jag ser fram emot. Postkodens vd Anders Årbrandt blir vice ordförande.

Vi kommer att fortsätta fokusera på frågor som är viktigt för SPER och branschen i stort – det vill säga att skapa en sund, modern och hållbar spelmarknad!

SPER har varit ett etiskt råd för den reglerade delen av spelbranschen i 15 år. Vi har bland annat antagit gemensamma riktlinjer för marknadsföring, riktlinjer för åldersgräns hos ombud, satt en gemensam standard för spelansvar. En extern expertgrupp granskar och fäller eller friar marknadsföring som anses strida mot branschens etiska riktlinjer. I flera fall har redan hot om fällning lett till att det utpekade spelbolaget sett över sin marknadsföring och sina rutiner.

Men nu ökar behovet av ett ännu större branschansvar. Marknaden utvecklas i ett rasande tempo, och med den kommande licensmarknaden inom räckhåll tillkommer ett stort antal aktörer.

Därför ombildar vi nu SPER till en branschorganisation. Förutom spelreklam och spelansvar kommer Spelbranschens Riksorganisation framöver att jobba med frågor som att öka kunskapen om spel och spelande i olika målgrupper, verka för mer forskning, tydligare företräda medlemmarna och tillsammans ta gemensamt ansvar för marknadens utveckling.

Vi kan äntligen börja arbeta med bredare frågor och framförallt verka för att branschen i stort får en bättre image!

Det är onekligen en hel del bra saker på gång som bäddar för en sund och säker spelmarknad med högt konsumentskydd och ett stärkt förtroende för branschen på lång sikt. Det här kan bli riktigt bra!

LENNART KÄLL
vd, Svenska Spel

Lägg fokus där problemen finns

Spänning, underhållning eller tidsfördriv. För de flesta är spel ett rent nöje. Men vi ska heller inte blunda för riskerna. Ett första steg är att riskklassificera spelen, så så att spelbolagen lättare kan sätta in effektiva åtgärder för att motverka spelmissbruk.

 

För de allra flesta är spel om pengar underhållning, tidsfördriv eller en stunds förhöjd spänning. I praktiken kan det handla om att skrapa en Triss, kanske lämna in några Lotto-rader till lördagen eller satsa en slant på kvällens match eller helgens trav. Spel är inget modernt fenomen, utan något som följt människan genom historien, i alla kulturer. Vi människor tycker om att leka, tävla, spela och slå vad.

Vi får aldrig bortse från att det finns risker med spel om pengar. Samtidigt ska de inte överdrivas. Det tycks finnas en stor okunskap hos många människor kring omfattningen av spelproblem i Sverige: en stor attitydundersökning från ATG lät allmänheten uppskatta hur många svenskar som hade spelproblem. De tillfrågade gissade då att drygt var fjärde svensk har problem med sitt spelande! Det är mycket långt från sanningen. Folkhälsomyndighetens undersökning från ifjol visade att 2 procent av befolkningen har problem med att kontrollera sitt spelande, en siffra som legat relativt stabilt under lång tid.

Även om allmänheten överskattar omfattningen av spelproblemen, så kvarstår självklart behovet av att minska antalet personer som utvecklar ett ohälsosamt spelbeteende. Antalet personer med allvarliga spelproblem har ökat i faktiska tal från ungefär 24 000 personer 2008 till ca 31 000 personer 2015. Drygt 80 000 barn beräknas leva med en vuxen person som har spelproblem. Det är en siffra som skär i hjärtat.

Vi spelbolag har ett moraliskt ansvar att göra vad vi kan för att minska risken för spelmissbruk. I en debattartikel på etc.se tar Maria Lindström, ordförande i Spelbranschens Etiska Råd SPER, upp detta och pekar på hur vi under 15 års tid har jobbat med riktlinjer för sund marknadsföring av spel. Hon gör det bland annat med anledning av den statliga spelutredning som presenteras i vår. Spelbolag som idag verkar utan tillstånd på den svenska marknaden kommer framöver att behöva söka licens för att verka i Sverige.

Det är helt rätt väg att gå. Redan idag är de här bolagen våra konkurrenter och branschkollegor. Och som bransch får vi aldrig blunda för att vissa spel är mer riskfyllda än andra ur ett beroendehänseende. Det är helt enkelt stor skillnad på spel och spel, något som spelberoendeföreningar många gånger har påpekat. Skraplotter går inte att jämföra med nätkasino. Alla spelbolag behöver medge att de har vissa spel med förhöjd risk och anpassa marknadsföring och spelansvarsverktyg därefter, så att det verkligen får avsedd effekt för spelare i riskzonen.

Svenska Spel har ansökt om nätkasino. Vi har redan idag flera produkter som ur ett spelberoendehänseende har en förhöjd risk. Sett till vårt uppdrag är det inget konstigt med det. Vi ska tillhandahålla de spelupplevelser som kunderna efterfrågar, när det går att göra på ett schysst och säkert sätt. Den stora majoriteten av kunderna har inte och kommer inte att få problem med sitt spelande.

Men åter igen: Det finns ändå alltid en risk och för vissa spel är den risken större. Då ska man anpassa marknadsföringen därefter och utforma spelen så att kunden ges rätt verktyg för att hålla kontroll över sitt spelande. Lägg fokus där problemen finns. Och inte minst – våga välja bort!

På Svenska Spel gör vi till exempel ingen marknadsföring för Vegas. Vi erbjuder inga bonusar för något av våra spel, har inga VIP-program överhuvudtaget. Om det leder till intäktstapp? Säkerligen. Men vi är övertygade om att det är det rätta.

LENNART KÄLL
vd, Svenska Spel

”Casinomiljarderna” väcker frågor kring spelreklamen

spelreklam

”Casinomiljarderna”, Måns Mosessons högintressanta radiodokumentär  om spelbranschen och ”de svenska guldgrävarna på Malta” är en resa in i en värld av lockerbjudanden och beroendetriggande speldesign. Finns på P1 Dokumentärs hemsida och som podd.

Måns Mosesson är en flerfaldigt prisbelönt radioreporter som vann Stora Journalistpriset så sent som 2014 för sin P1 dokumentär-serie Rädda Sverige. Nu granskar han spelbranschen och ”de svenska guldgrävarna på Malta” i två timslånga radiodokumentärer med titeln Casinomiljarderna. Första avsnittet sänds i P1 på söndag morgon 8:05, men programmet finns redan ute på P1 Dokumentärs hemsida och som podd.

Jag har lyssnat på dokumentären, som går att höra här. Den är oavbrutet intressant och mycket gripande. I programmet möter vi bland annat ”Carro”, som lockas in i nätcasinovärlden genom free-spins, bonusar och kundlojalitetsprogram, men snart har spelat bort det sparkapital hon har samlat ihop för att skaffa sig en egen lägenhet.

Programmet väcker många viktiga frågor kring marknadsföring och utformning av spel och vilket ansvar spelbolagen tar – eller inte tar – för sina kunder. Inget spel om pengar är helt utan risk, inte heller de som kommer från Svenska Spel. Men som spelbolag kan och bör man göra så gott man kan för att spelarna inte ska utveckla spelberoende. Så hur marknadsför vi på Svenska Spel våra produkter?

För att agera rätt, så utgår vi alltid från en riskbedömning där spelarens hälsa sätts i centrum: Hur hög risk är det att spelet i fråga kan trigga ett beroendebeteende? Detta gör vi med hjälp av verktyget GamGard, ett system som utvecklats av ett 20-tal internationella forskare i samarbete med före detta problemspelare och personer med erfarenhet av spelberoendebehandling.

GamGard bedömer ett spel och dess utformning utifrån tio olika kriterier. Det handlar bland annat om saker som vinståterbetalningsnivå (ju högre återbetalning, desto större risk) och naturliga pauser, design/effekter som ger upplevelsen av att man är ”nära att vinna” eller en illusion av att spelaren har en möjlighet att påverka utfallet mer än vad som faktiskt är fallet.

I fall ett spel har bedömts ha förhöjd risk för problemspelande så vidtar vi från Svenska Spels sida en rad åtgärder. Dels handlar det om att utveckla verktyg så att kunden själv kan sätta sina gränser, dels handlar det om begränsningar kring kundkommunikation och marknadsföring.

Vegas är till exempel ett rött spel enligt GamGard. Därför kräver vi av alla som vill spela Vegas att de sätter en obligatorisk budget för tid och pengar. Och framför allt: Vi marknadsför inte produkten. Detsamma gäller exempelvis slots-maskinerna på Casino Cosmopol.

I andra änden av skalan hittar vi spel som Stryktipset, Lotto, Keno etc, de som GamGard bedömer som så kallade ”gröna spel” med minimal risk för problemspelande. Med låg beroenderisk behövs inte samma återhållsamhet kring marknadsföringen. Det är stor skillnad på spel och spel. Därför är det viktigt att alla aktörer riskklassificerar sina produkter enligt en modell likt GamGard – vilket även är en central fråga i den pågående spelutredningen.

Nu är förstås inget system hundraprocentigt effektivt. I en perfekt värld, så skulle inte en enda spelare hos oss få problem. Men det är en utopi. Däremot vet jag att vi gör vårt bästa för att så få som möjligt ska behöva hamna i den situationen. Och jag är övertygad om att det är till stor hjälp om riskfyllda spel marknadsförs restriktivt – eller inte alls!

Detta är något jag både hoppas och tror att den pågående spelutredningen kommer att titta på. Den naturliga utgångspunkten för en framtida spelreglering måste vara att skydda konsumenterna från att utveckla spelberoende. Frågan om marknadsföring av högriskspel är därför en av flera viktiga frågor som utredaren Håkan Hallstedt har att ta ställning till.

LENNART KÄLL
vd, Svenska Spel

Fortsätt att diskutera marknadsföringen

Lennart Käll, VD Svenska Spel

Svenska Spels VD Lennart Käll: ”Vi behöver hela tiden ställa oss frågan: Finns det någon marknadsföring vi gör idag som vi borde avstå från framöver?”

Enligt TNS/Sifo köpte spelbranschen reklam på den svenska marknaden för 3,2 miljarder kr, annonsering på internet oräknad. Oreglerade aktörer står för nästan två tredjedelar av reklaminvesteringarna. Chansen är alltså stor att den spelreklam du ser i tidningar eller på TV kommer från ett spelbolag som idag saknar tillstånd att verka i Sverige.

Men de reglerade bolagen – företag som Svenska Spel, ATG, Postkodlotteriet, Miljonlotteriet, Folkspel med flera – står för den sista tredjedelen. Det ska vi inte sticka under stol med. Därför har det stor betydelse vilka sorts spel vi väljer att marknadsföra och hur vi utformar vår reklam.

För att hålla en gemensam linje möts de reglerade spelbolagen i SPER, Spelbranschens etiska råd. Häromveckan höll rådet årsmöte, där vi även fick lyssna till flera intressanta talare:

Anne Berman, projektledare för Stödlinjen, presenterade färsk statistik som visar att allt fler hamnar i problemspelande på grund av nätkasino (47 procent av alla samtal till Stödlinjen anger just nätkasino som sitt primära problemspel). Marie Risbeck från Folkhälsomyndigheten informerade om det färska regeringsuppdraget för att förebygga spelproblem och Jeanette Gustafsdotter, VD för Tidningsutgivarna, gick igenom de rekommendationer kring spelannonser som TU införde i höstas – ett utmärkt initiativ som jag tror att tidningarna, kunderna och spelbranschen tjänar på i långa loppet!

SPER:s etiska riktlinjer för marknadsföring är ännu tuffare än dessa rekommendationer. Det är riktlinjer som alla medlemmarna har förbundit sig att följa, och därmed styr utformningen av all spelreklam från de reglerade aktörerna. Exempelvis ska vi aldrig överdriva möjligheterna till vinst, hävda att utfallet i ett turspel kan bero på annat än slumpen, påstå att spel kan erbjuda en lösning på finansiella bekymmer eller att spelande skulle kunna resultera i erkännande eller beundran.

Men det är viktigt att inte slå sig till ro. Alla riktlinjer är levande dokument. Vi behöver hela tiden ställa oss frågan: Finns det någon marknadsföring vi gör idag som vi borde avstå från framöver?

På Svenska Spel har vi till exempel ibland fått kritik för att ungdomar förekommit i annonser kring vår idrottssponsring och breddprojektet Gräsroten. I det fallet tycker jag att man bör fundera på i vilken kontext minderåriga förekommer i marknadsföringen och vem vi riktar oss till. Målgruppen är vuxna sportälskare, syftet att berätta om hur Svenska Spel bidrar till utvecklingen av svensk idrott.

När vi ska berätta om dessa talangprogram och ungdomssatningar, så vore det märkligt att inte kunna visa en vuxen målgrupp bilder på de som får glädje av satsningarna – barn och ungdomar. Vad mera är: Denna marknadsföring innehåller ingen uppmaning att spela. Den visar inte ens någon av våra spelprodukter.

En annan kritik som framförts är att vårt varumärke har synts på matchställ som bärs av ungdomslandslagen i fotboll. Här håller vi med de som reagerat, och när det blir fel så ska vi självfallet rätta till detta. Därför beslutade vi redan förra året att upphöra med denna exponering av vår logotyp, som kommer att fasas ut i takt med att lagen får nya matchställ.

Ovanstående är ett par konkreta exempel på att diskussionen kring ansvarsfull marknadsföring ständigt pågår internt hos oss. Vi är övertygade om att självreglering gynnar spelbranschen.

Att SPER av och till fäller sina medlemmar för marknadsföring som strider mot riktlinjerna – och att medlemmarna vidtar åtgärder, ofta redan innan fällande dom har kommit – är ett sundhetstecken. Det visar att systemet fungerar.

LENNART KÄLL
Vd, Svenska Spel

BOS försök att blanda bort korten

spelreklam

Gustaf Hoffstedt från BOS vill jämföra nätkasinoreklam med Kenodragningar. Statistik från Stödlinjen visar samtidigt att 47% av alla samtal anger just nätkasino som sitt primära problemspel. För spel som Keno, Lotto och Triss är siffran 3%.

 

Aftonbladet har i en serie artiklar granskat de senaste årens framväxt av utlandsbaserade nätkasinon som riktar sig mot svenska konsumenter. I går gjorde SVT Opinion Live en uppföljning av Aftonbladets granskning. Inslaget kan man se här. I studion medverkade bland andra Gustaf Hoffstedt, generalsekreterare i BOS, Branschföreningen för onlinespel.

En av frågorna som diskuterades var den stora mängden spelreklam, inte minst för just nätkasinon och vad som ska göras åt detta. Spelbranschen köpte ifjol reklam på den svenska marknaden för 3,2 miljarder kr. Svenska Spel står för ca en tiondel. De oreglerade aktörerna – bland dem BOS medlemmar – står för nästan två tredjedelar.

I programmet jämförde Gustaf Hoffstedt reklam för nätkasinon och livebetting med Kenodragningar och Triss-skrap i tv som han menar skulle vara lika säljdrivande som spelannonserna från BOS medlemsföretag. Det är ett intressant försök att blanda bort korten, men Gustaf känner lika väl som jag till den enorma skillnaden i spelens farlighetsgrad.

Stödlinjen är en rådgivningslinje för spelberoende som drivs på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Ifjol fick Stödlinjen 8 339 samtal från personer som upplever problem med sina egna eller någon anhörigs spelvanor.

47% av alla samtal angav nätkasino som sitt primära problemspel.
3% angav lotter och nummerspel, alltså Triss, Lotto, Keno med flera.

Även om Gustaf Hoffstedt menar att man inte kan belägga en automatisk koppling mellan spelreklam och spelmissbruk, så väcker det frågor om vilka produkter vår bransch väljer att marknadsföra. Jag menar att försiktighet är en dygd i de här sammanhangen. På måndag ska jag tala om hållbart företagande på en konferens anordnad av Dagens Industri. För mig handlar hållbarhet ofta om det vi aktivt väljer att inte göra, om det vi avstår ifrån. Svenska Spel är en stor reklamköpare, men restriktiva när det gäller marknadsföring av så kallade röda spel, dvs spel där det bl a är kort tid mellan insats och utfall.

De oreglerade spelbolagen väljer istället att exponera sina mest riskfyllda spel och dessutom locka med bonusar och free-spins.

Det glädjer mig att BOS nått fram till en punkt där man nu visar en vilja att diskutera spelreklamens omfattning och utformning. Men för en seriös gemensam diskussion kring en hållbar spelmarknad, så krävs att man vågar titta på de faktiska problemen och inte låtsas som att vodka är fullt jämförbart med lättöl.

LENNART KÄLL
Vd, Svenska Spel

Hur mycket spelreklam ska vi ha?

game-hell-439523_1920

Spelbranschens reklaminvesteringar har mer än tredubblats de senaste fem åren. Svenska och utländska spelbolag köpte 2015 reklam för 3,2 miljarder kr mot den svenska marknaden. Svenska Spel stod för en tiondel. De utlandsbaserade bolagen för två tredjedelar.

Trött på spelreklam? För ett tag sedan fick vi TNS/Sifos helårssiffror 2015 för spelbranschens reklaminvesteringar, siffror som ligger kvar på historiskt höga nivåer. Så sent som 2010 köpte spelbolagen reklam på den svenska marknaden för drygt 1 miljard kr. Då trodde vi att den övre gränsen var nådd. 2015 var siffran uppe i 3,2 miljarder kr. Och då är ändå inte annonsering på internet inräknad.

De 3,2 miljarderna avser reklaminvesteringar både från spelbolag med tillstånd att verka i Sverige (som Svenska Spel, ATG, Postkodlotteriet etc) och från de oreglerade spelbolagen. Svenska Spel står för ca en tiondel av spelreklamen. De oreglerade aktörerna för nästan två tredjedelar. Till den sistnämnda gruppen hör företag som Unibet, Betsson och Mr. Green, men också en hel uppsjö av mer eller mindre seriösa aktörer.

Man kan diskutera hur detta överhuvudtaget är möjligt, sett till det så kallade främjandeförbudet i lotterilagen – ett förbud mot att främja spel som arrangeras utomlands (till exempel genom att publicera annonser). Men låt oss inte fastna där. Det viktiga är att vi spelbolag själva funderar över vilket ansvar vi tar för våra kunder. Det gäller oss på Svenska Spel och det gäller alla spelbolag som vill kalla sig seriösa.

Även om Svenska Spel står för en mindre andel av spelreklamen, så är det ingen tvekan om att vi kan göra skillnad. Det försöker vi också göra. Dels direkt, genom utformningen av vår marknadsföring och valet av vilka spel vi marknadsför. Dels indirekt via vårt medlemskap i SPER (Spelbranschens etiska råd). I detta råd samlas alla spelbolag med tillstånd att verka i Sverige. Tillsammans står SPER:s medlemmar för ca en tredjedel av all spelreklam. Det gör att rådets markandsföringsrestriktioner har en god påverkan.

Jag har tidigare berättat här i bloggen om när rådet fällt sina medlemmar för att ha brutit mot de etiska riktlinjerna för marknadsföring, något som lett till att bolagen i fråga sett över sina rutiner – ja, faktiskt redan innan dom har fallit.

På sistone har det kommit andra goda exempel på självreglering. Tidningsutgivarna TU tog i höstas ett stort steg i rätt riktning genom att ta fram en specifik rekommendation kring spelannonser, där man bl a uppmanar sina medlemmar att avvisa spelannonser som vilseleder läsarna kring chansen att vinna eller innehåller påståenden om att spelande är riskfritt.

Även mediajättar som Aftonbladet och Expressen har tagit fram nya principer för spelannonser, som innebär tydlig annonsmärkning och stopp för anonyma vinnarberättelser och annonsbudskap om bonusar. Så visst rör det på sig åt rätt håll.

Ändå: 3,2 miljarder kr. Det väcker tunga frågor. Hur mycket spelreklam ska vi egentligen ha och hur ska den se ut? Kommer den samlade spelbranschen att på egen hand ta tillräckligt ansvar? Kommer mediabolagen att göra det?