Var femte satsad krona från problematiskt spelande

spelberoende

Omkring 20 procent av Svenska Spels omsättning beräknas komma från spelare med förhöjd risk för spelproblem eller som redan har spelproblem. Det kan vi inte vara nöjda med. För vissa kunder räcker inte de verktyg och begränsningar vi har – de behöver ett mer aktivt stöd.

Häromveckan sändes Kalla faktas uppmärksammade ”Kasinofällan”, där reportern Håkan Ernmark granskade hur kundtjänsterna hos ett urval av spelbolag agerade när de blev kontaktade av en fiktiv kund som uppvisade tecken på spelproblem.  I programmet framkom att Folkhälsomyndigheten uppskattar att 75 procent av omsättningen på kasinospel och spelautomater kommer från personer med ett problematiskt spelande.

Senast nu i veckan rapporterade Svenska Dagbladet om en ny undersökning från Folkhälsomyndigheten. Där framgår att en dryg tredjedel av spelbranschens totala spelintäkter kommer från problemspelare.

Hur ser det då ut hos Svenska Spel? Eftersom undersökningen inte går att bryta ner på enskilda spelbolag har jag låtit vår egen analysavdelning göra en skattning utifrån data från vår årliga undersökning Spelkartläggningen[1]. För att få en jämförbarhet med Folkhälsomyndighetens siffror har vi i våra beräkningar utgått från befolkningsstudien Swelogs skattning av andelen problemspelare i befolkningen. Swelogs bedömer att 1,7 procent av befolkningen mellan 16-84 år har förhöjd risk eller spelproblem (PGSI +3) och att 0,4 procent  är spelberoende (PGSI +8). Den som vill fördjupa sig i Folkhälsomyndighetens mätmätod kan läsa mer här.

Vår skattning visar att omkring 20 procent av Svenska Spels omsättning kommer från spelare med förhöjd risk för spelproblem eller spelproblem (PGSI +3). Beräkningarna avser ett genomsnitt för åren 2014-2016. Det finns en tendens till fallande siffror, men de går inte att säkerställa statistiskt. Och jag vill igen betona att uppgiften på omkring 20 procent rör sig om en skattning som bygger på spelarnas egna uppgifter om hur ofta och hur mycket de spelar för.

Vi är inte nöjda över att var femte satsad krona kommer från personer med problematiskt spelande. Internt pratar vi om ”sunda” intäkter, dvs Svenska Spels intäkter ska komma från kunder som spelar för nöjes skull. Samtidigt ska vi vara realistiska. Spelbolag kommer alltid att ha intäkter från kunder med ett riskbeteende, men den delen ska vara så liten som det bara går.

På Svenska Spel har vi valt linjen att låta kunderna sätta sina egna gränser. Som spelbolagen tillhandahåller vi verktygen: gränser i tid och pengar, redovisning av spelhistorik, möjlighet till snabb självavstängning med mera. Utöver detta låter vi de enskilda spelen genomgå en riskklassificering för att kunna sätta in rätt åtgärder på rätt spel. Svenska Spel ger inga bonusar i form av pengar att spela för och har inga VIP-program i syfte att öka spelandet.

Men detta räcker inte. Vissa kunder behöver ett mer aktivt stöd än så. Nyligen har vi inlett ett pilotprojekt där Svenska Spel kontaktar kunder som kan ha ett problematiskt spelbeteende och erbjuder dem rådgivning eller föreslår avstängning. De kunder vi kontaktar är sådana som förlorat mycket pengar och klassats som ”röda” i Playscan/Mina spelvanor.

Projektet har varit aktuellt ett längre tag, men fördröjts av ett beslut från Datainspektionen som kräver aktivt godkännande från varje enskild kund för att vi ska få ta kontakt med dem. Nu har vi dock kunnat dra igång testet.

I spelutredningen föreslås att spelbolag ska få en omsorgsplikt för sina kunder. För att kunna visa verklig omsorg om kunderna krävs att vi får en generell rätt att följa deras spelbeteende och ta kontakt vid tecken på spelproblem. Här hoppas jag att den kommande spellagstiftningen kommer att utöka våra möjligheter till proaktiv kontakt.

Jag känner att det finns mycket kvar att göra. Vi kan aldrig vara nöjda med att var femte intäktskrona kommer från spelare i riskzonen. Tillsammans måste spelbranschen ta ansvar för att utvecklingen går åt rätt håll.

ZENITA STRANDÄNGER
Hållbarhetschef Svenska Spel

[1] Sammanlagt har 50 000 svenskar i åldern 18-75 år bjudits in att svara på undersökningen. Drygt 21 000 valde att delta. Undersökningen görs postalt, men med möjlighet att svara via webben och med ett slumpmässigt urval från SPAR (Statens Personadressregister).

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *